Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällstyper. Pietismen. Läsare. Avsked till tortyr och häxprocesser. Bostäder. Bohag. Klädedräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-TALET 335
seigneurerna visserligen fattiga, men samtidigt måste
enväldet, som alltid måste hava hundra armar och
hundra öron, sätta upp en här av ämbetsmän, som
bevaka varandra, kontrollera varandra och blint lyda
envåldsherrens befallningar. Ämbetsadeln blomstrar;
ämbetena bliva många, men de räcka icke för alla
ämbetsmannasöner, vilka icke kunna eller få stiga
ner från sitt stånd; man måste därför skaffa nya
platser; överbefolkning inträder snart där också, och
med Carl XII:s krig far fattigdomen fram över rika
och elända. Men bördsbegreppet är nu en gång
rotfästat, arbetet är vanärat och den fattige
adelsmannen skall studera, vigilera och hålla en falsk
ställning uppe tills sysslan blir ledig. Det är sprätten!
Fattig och högfärdig, utländsk och föraktande
sitt utarmade land, som uppehåller sin statslyx med
franska pengar och därför skickar ut sina söner att
lära franska seder; det är hattpartiets politik,
förbannad av samtid och eftervärld, hållande den
olyckliga nationens hat vid liv mot en farlig granne,
eggande nationalhögfärden och fördärvande landet
med franska seder och franska pengar. Paris är
sprättens lösen! Paris!
Denna sida av saken, vilken kanske icke var den
minst betänkliga, har Carl Gyllenborg i vår första
svenska komedi »Den Svenska Sprätthöken»
framhållit och på ett förträffligt sätt, som gör denna till
ett teaterstycke, som kan spelas i alla tider. Det
är greve Hurtig, som varit ute i Paris en hel månad
och nu kommer hem så förfinad att han både glömt
sitt modersmål och, när han träder in på ett kaffe i
Stockholm, känner sig högst plågad av tobaksröken,
som en resande lantjunkare utblossar ur en pipa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
