- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 8. Svenska folket. Del 2 /
397

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Handel och näringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1700-TALET 397

Ängar anlades och såddes med klöver och timotej,
av vilka den förra skall vara från Frankrike, den senare
från Amerika, ehuru dock båda i vilda former finnas
i Sverige.

Boskapsskötseln, som man förgäves sökt
upphjälpa genom införande av rasdjur, särskilt får (för
ullens skull), låg fortfarande nere, och ofta fingo
hustru och barn gå för plogen i brist på dragare.*
Ladugårdarne vansköttes efter ett gammalt system,
enligt vilket man hellre hade flera kreatur, som mjölkade
mindre och svälte, än ett, som fick mat och mjölkade
mer än de två tillsammans.

Bergverken hade nu mesta delen kommit i
händerna på bolag och dessa återigen i händerna på
utländingar. Engelsmännen voro sålunda i början av
frihetstiden så inne med våra brukspatroner, att de
hade dem ii förskott och togo nära två tredjedelar
av hela tillverkningen, vilket gjorde att främlingarne
bestämde priset snart nog enväldigt, då de när som
helst kunde störta företagen över ända. För att
rädda den inhemska järnindustrien från total
undergång vidtogos nu några utomordentliga åtgärder, av
vilka de viktigaste voro beviljandet av lån, varmed
bruken räddades ur engelsmännens klor, och
inrättandet av järnkontoret, som beviljade lån åt mindre
bruksägare. Dessförutom bidrogo de stora kemister
och mekanici, dem tidevarvet framkallade, att höja
själva arbetssättet och införa metoder, som med
mindre arbete gåvo större frukter.

* En märklig omständighet var att bonddrängarne ännu
på 1700-talet ansågo nesligt att köra oxar; hästar skulle
det vara; orsaken är oss obekant, men att köra ko är
ännu ett föraktat göra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:28:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk2/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free