Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1809-1865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustav IV Adolf hade visat sig oförmögen att
bibehålla det välde han genom arv erhållit, och
svenske män hade vågat från tronen avlägsna
odug-lingen; det gällde för 1809 års riksdag att uppdraga
nya rågångar mellan konungens myndighet och
folkets. Att man härvid skulle vara angelägen att
värna om riksdagens rättigheter var en självklar sak,
att man knappt var mindre angelägen att skydda
konungamaktens kunde vid en blick på de närmast
föregående \ åren synas överraskande. Det berodde
därpå, att 1720 års män ej, då de togo makten från
envåldshärskaren, gingo till botten av saken, men
i stället bibehöllo kungaväldet och skänkte dess
innehavare så mycket, att han måste falla för begäret
att skaffa sig ännu mera; och detta konungamaktens
utvidgningsbegär hade föranlett mycket, som man
lyckats skylla på att dess makt var för liten, då det
likaväl vinner förklaring i, att den var för stor.
Nu skulle man hålla en medelväg, och den
medelvägens namn heter »konstitutionell monarki».
Man plägar därmed förstå en maktdelning, som säges
bilda ett mellanting mellan envåldsstyrandet och
republiken, och detta skall åstadkommas därigenom,
att - det visserligen (till namnet åtminstone) är
konungen som styr, men detta måste ske med biträde
av rådgivare, vilka för att kunna förvalta sitt kall
skola äga folkets, d. v. !s. riksdagens, förtroende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
