Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odlad frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och när det rullar över träbrons plankor, dånar det
som ekot ur gravvalv.
— Sista lasset? ropar körsvennen åt portvakten.
— Sista lasset! svaras inifrån portvalvet.
Ordet »sista» gör ett djupt intryck på herr Sten,
som själv känner sig vara den sista, men han hinner
icke överlämna sig åt vidare betraktelser, ty en karl
med ett främmande ansikte träder fram och håller
klipparen invid hans sida.
— Slottet skall stängas, säger han.
— Varför stängas? frågar herr Sten blott för att
få höra sin röst igen.
— Därför att det skall rivas! Kungen vill inte
ha så många slott i riket.
Herr Sten fattade klipparens tyglar och satt upp;
han tryckte på skänklarne och med högburet huvud
red han ut genom portvalvet; men där tar han upp
sin börs och kastar ett guldmynt bakom sig, som
portvakten och stalldrängen ränna i kapp om.
När han ridit över vindbryggan, stannar han
hästen och väntar tills lasset försvunnit ur hans åsyn;
därpå vänder han in på en gångstig och försvinner
bland björkarne.
— Jag undrar vad den där skall taga sig för?
säger portvakten.
— In i knektehopen, svarar stalldrängen.
— Det duger han inte till! Är inte lärd på den
saken! Bara på läsa och skriva.
— Då blir han väl skrivare hos kungen.
— Inte hos den här kungen, ty far hans var i
onåd för han inte ville föra vapen mot landsmän.
— Då får han bli vad pocker han vill.
— Inte får en bli vad en vill; en får väl bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
