Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odlad frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ODLAD FRUKT 47
- Svårt? Å dalern! Inte är det svårare än något
annat! Ja, ja, för den som har anlag nämligen! Hör
på, du! Vi skola bli goda vänner! Här skall bli riktigt
roligt; mastern sitter på krogen hela dan och det
blir bara du och jag här nere.
Sten ansåg tillbudet så gott som något annat
och kände sig ha ett stöd i Claus; därför sade han ja.
- Då gå vi till lådmästaren genast på [-gesällhärbärget,-] {+gesäll-
härbärget,+} sade Claus.
Sten ville minnas, att Claus var lådmästare, men
Claus menade att han avsagt sig ämbetet emedan
han haft för mycket att göra. De vandrade sålunda
till åldgesällen som mottog Claus med en så
påfallande missaktning att Sten höll på att förlora en
god del av den aktning han hyst för honom. Han
var emellertid nu antagen som lärling, vilken nya
värdighet beseglades med en mängd ölkrus på en
krog, och om aftonen bekräftades av den druckne
mästaren. Om natten låg Sten i smedjan.
Följande morgon när det ringde Ave Maria i
Svartmunkakloster, väcktes Sten av Claus medelst en
häftig ruskning.
- Nu gör du eld i ässjan och säger mig till,
när det brinner. Jag går och lutar mig litet.
Sten blåste och bälgade en halv timme, och när
det äntligen brann väckte han ut Claus.
- Nu lägger du i järnet och säger mig till när
det blir rött. Jag skall blunda litet till, sade Claus
och vände sig åt väggen.
När järnet blev rött som blod gick Sten och
väckte ut Claus.
- Nu hamrar du ut järnet, så det blir smalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
