Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskyddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
på det högsta förvånade honom och kom honom
att spänna öronen.
- Känner, känner, vem vill kepe känner?
Bosse trodde icke han hörde rätt och skuttade
fram genom folkmassan, som trängdes omkring en
gatubod. Kommen närmare, såg han en stång sticka
ut från en träbod, och på stången hängde fem blanka
tennkannor av hans egen modell. Han makade sig
fram så småningom, ända tills han nådde diskbrädan.
Där ställde han sig stödd på ena armbågen och
betraktade uppmärksamt och oavlåtligt ögonen på den
säljande tysken, som hade hela boden full med
kannor och sålde friskt undan.
- Vad kaper du på? sade tysken, som började
bli besvärad av Boos blickar.
- På dej förstås! svarade Bosse.
- Vill du kepe en känne, da?
- Jak vill icke kepe nåkot, svarade Bosse.
- Gå din vek, da!
Bosse fortsatte att betrakta tysken hela
förmiddagen.
- Vad väntar du på? frågade en järnbärare
Bosse.
- På en trumslagare, svarade han.
Det kom ingen trumslagare, men det hade ändå
varit ganska livligt på rådstun. Åldermannen för
kanngjutarne hade kommit upp till borgmästaren
skummande av vrede och anhållit om trumslagarens
mellankomst i det olovliga ingreppet på ämbetets
privilegier. Borgmästaren hade också skummat, men
förklarat, att han icke kunde göra något åt saken,
emedan tyskarne hade sina av konungen stadfästa
handelsprivilegier; han kunde endast råda till, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
