Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gott och ont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dövande braket trängde sonens skrik, som träffats av
en istapp i ansiktet. Hans kände den späda kroppen
spritta och rycka i alla leder och därefter bli stel och
tung som en träbild. Fly ville han ännu icke, men
han ville icke heller lämna det käraste i rövarhänder.
Han riglade dörren, tog sonen och lade honom på
sin säng, packade kuddarne över hans ansikte och
kastade sig med sin kropp över honom, som om han
ville skydda honom mot ett ramlande tak.
Där fanns han slutligen liggande när vakten
bröt upp dörren; och när dessa trädde in och Hans
såg, att det icke var hans vänner, tackade han Gud
att han råkat i fiendehand, och bad om ett
ögonblick för att taga farväl av sina käraste. Sedan han
förvissat sig om, att de båda han mest älskat icke
hade något vidare att frukta för människors ondska,
blev han lugn, och med glädje överlämnade han sig
åt knektarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
