Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
208 SVENSKA ODÉN OCH ÄVENTYR
kastade av sig ner på golvet. Han hade ett stort
huvud med kortsnaggigt tjockt hår, vilket röjde alla
huvudskålens kraftiga kanter och linjer; genom
väldiga mustascher och hakskägg dundrade en
härskarstämma med anstrykning av godmodighet och
levnadsglädje. Han kastade en ömkande men hjärtlig
blick på den halvnakne Botvid sorn låg skamsen kvar
på golvet och sade:
- Är det här pelarhelgonet Botvid, den store
målaren? San Marco, sådant skelett. Men vilken
helveteshund har griagit av benen: - Jag tror den
djävulen beder! Och vilken källarluft han andas!
Opp med fönstret!
Han drog sin värja och kastade av hakarne.
Solen som förut måst tränga genom de små
grönsvarta glasskivorna, bröt nu in och fyllde rummet
med ljus och värme, ty det var varmare ute än
inne!
Botvid hade förskräckt sprungit upp för att fatta
sin tagelskjorta, men främlingen hade redan tagit
den med det yttersta av sina fingrar och kastat den
ut genom fönstret.
- Ryssjor sätter man i sjön! Seså, gosse, fortfor
han, är du rädd för mig? Jag är Giacomo, född
Jakob, målare, nyss kommen från Italien; och det är
jag som skall stryka på din madonna della Face
Mariae, så att munkgumparne inte ska få en blund i
ögonen!
Botvid bad örn förlåtelse, men den främmande
herren skulle vara så god och gå ut i kammaren
bredvid medan han klädde sig.
– Vad nu då? Är inan blyg? Och jag tänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
