- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 11. Svenska öden och äventyr. Del 1 /
318

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya vapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

318 SVENSKA ODÉN OCH ÄVENTYR

gen, att vildgalten blev skrämd och med ett
förfärligt grymt satte han igenom gärsgårdshålet. Hans
anhöriga, som endast väntat på tecknet, förstodo genast
hur det var fatt och följde efter i ett rykande ränn.
Thomas och Jost klängde ner ur trägna. Då,
när mor fick se hur rågen låg där, slog hon ihop
händerna och sade:

- Nu, Thomas, måste du väl sta7 och klaga,
annars går jag själv. Kan du tåla det här, så tål
du stryk! För nu ä’ vi sping-spångande barfattiga och
få äta rovor hela vintern.

- Inte tror jag vi få äta rovor, sade Thomas, men
klagar jag, så går det med mig som med Mats. För så
gick det honom: att först fick han gå till nämndeman,
som skicka honom till länsman, och där fick han låta
skriva upp saken på ett papper, som kostade fyra
mark, lödiga förstås. Och sen fick han sta’ och resa
in till Kalmar, och det kosta svåra pengar. Och när
han kom till Kalmar fogdeskriveri, så såg de på
papperet för sex mark, skickade honom till Stockholm,
och det kosta7 honom tjugu mark, summa trettio mark.
Men när han så väl kom upp till kungliga
överskriveriet, se då var det inte sånt papper det skulle
vara, och så var det inga marignaler. Men då gick
Mats med papperena upp till kungen. Han var mycket
nådig och frågade om Mats hade vittnen med sig; men
se, det hade inte Mats, och då kunde igenting göras
åt saken. Men så svarte Mats, att svina inte bruka
ta vittnen med sig, när de rota i andras åkrar. Men
då blev kungen ledsen och sade, att Mats skulle
halshuggas, om han kom och bösta på det där viset.
Nå ja, Mats kunde inte gå längre, ty Gud får man
inte gå till när man vill, och han tyckes inte lägga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden1/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free