Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYA VAPEN 325
Nästa söndagsmorgon gick Petter ut i skogen och
skar sig en grov hasselslia, men någon kula satte
han inte i ändan, för den skulle bara vara till hinder.
Nå! Prästen läste Fader vår och började med dagens
text. Och bara gubbarne fingo sätta sig, så voro de
som hemma i sängen.
- Jag ska djävlar i min själ, han svor grymt för
han hade tjänt i krig, lära er att sova, sade Petter,
och så steg han fram på gången. Och den första
bonden han klippte till mellan axlarna spratt upp och blev
vaken som en mört, och inte somna den bond mer
inte. Och så gick Petter på hela raden efter, och
det rappa och small som när en piskar mattor. Och
inte blev det något sova mer den söndan. När
gudstjänsten var slut, kallade prästen in Petter i sakristian
och tog honom i hand och sa: tack ska du ha, Petter,
sa han, du håller folk vaket, du!
Men när prästen hade gått, se, då kommo
spö-gubbarne fram.
- Vad är du för en? sade den äldste.
- Jag är Petter Knekt, svarade han.
- Ska du slå folk på det där viset, du?
- Ja, visst ska jag det. Ni slår ju dem också.
- Ja, men vi slå på ett annat sätt. Det bör vara
med modifikation på allting.
- Ja, men de vakna inte, när ni slår dem.
- Åjo! Så småningom, så småningom! Man
ska ha tålamod och fördrag, så går det nog.
- Nej, det går inte. Sovet eller vakat!
- Du har inte lov att slås alls, sade
spögub-barne. Du är inte spögubbe.
- Jag tänker bli, sa Petter.
- Det kan du inte! Det här är så svårt, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
