- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
37

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Bengts hustru

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HERR BENGTS HUSTRU 37

Slutligen blev han trött och drog sig inom sig själv
och hon på samma sätt.

- Och så var det slut med kärleken?

- Nej, herre, det kunde ha blivit möjligen, men
den rätta kärleken går igenom värre eldar än så. De
älskade varandra alltjämt och det skulle visa sig efter
de prov som de kommo att gå igenom.

Hon fick sitt barn. Och därmed börjar ett nytt
håll på hennes färdväg. Behovet av mannen blev
mindre, ty hennes tid var nu upptagen med barnets
vård, och mannen kände sig friare, då hans ömhet
ej togs så mycket i anspråk som förr. Hon kastade
sig genast med hela sin själ över de nya göromål,
som tvungo sig på henne; hon vakade om nätterna
och släpade om dagarna, och hon ville aldrig lämna
barnet ifrån sig till en amma. Verkligheten och livet
med dess små förhållanden tycktes först rusa
hennes tomma själ, och hon började till och med att
finna nöje i att tala med mannen om hans åkrar och
plöjningar. Men detta kunde icke vara länge.
Uppfostran ligger bakom oss som ogräsets frö, vilket kan
vila över i jorden ett år eller två, men det väntar
bara tjänlig hävd, så sticker det upp igen, och man
planterar inte gärna om gamla trän. En dag såg
hon sig i spegeln och fann, att hon blivit blek, mager
och ful. Hon såg att hennes blomstringstid var över
och att fägringen ej mer var densamma. Då vaknade
hos henne kvinnan, den del av den gåtfulla varelse,
som utgör en kvinna; och med detta utslog begäret
att vara skön, att behaga, att känna sig härska genom
sin skönhet. Hon var nu mera icke så nitisk om
barnet som förut, och hon började använda mera
omsorg om sin person. Mannen såg med glädje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free