Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De lycksaliges ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE LYCKSALIGES Ö 65
Peter Snagg hade gjort ett försök att bilda en
frikyrka och ville läsa en predikan för dem, men
allting föreföll så kostligt, och när han bad för
överheten och krigsmakten, så fanns det icke alls någon
tillämpning. Och vid syndabekännelsen kunde ingen
enda vara uppriktig, ty han hade inga synder att
bekänna.
Endräkt, frid och rö vilade över hela samhället;
alla hårda ord upphörde begagnas, och man tilltalade
slutligen varandra med smeknamn. När ett barn
föddes, blev stor glädje, och det upptogs i samhället
under lekar och sånger såsom en gåva av naturen,
vars värde icke fick det råa bivärdet av kapital i
föräldrarnes hand, och icke heller togs såsom en
börda eller ett straff. När en ynglifig och en flicka
ville föda barn tillsammans och bli vänner, förkunnade
de det för Lasse, som genast firade den glada
tilldragelsen med en fest, utan att de båda unga
in-skrevos i någon bok eller avtvungos några löften att
lyda varandra, så att om den ena ville äta fikon och
den andra pisanger, kunde ingen lag tvinga dem
att äta detsamma. Som icke heller några rum funnos
att städa, inga kärl att diska, så behövde icke hustrun
vara sin man underdånig, och skillnad till säng och
säte var obligatorisk, emedan det varken fanns säng
eller säte, utan bara en lövhög under ett träd.
Allting var sålunda så fritt, otvunget och enkelt
som möjligt, och mödrarna behövde icke övervaka
sina döttrar, ty de behövde varken frukta att magar
skulle ta döttrarna för pengar eller att döttrarna
skulle gå och få barn, ty det ansågs som en stor
välsignelse att få barn, och tillståndet, i vilket flickan
5. - Strindberg, Svenska öden. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
