- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
77

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De lycksaliges ö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DE LYCKSALIGES Ö 77

uppstod. Lasse måste åter gå emellan. Och sedan
han delat män och kvinnor i två hopar, bad han
varje kvinna välja en man. Sedan måste varje kvinna
lova högtidligt att icke pläga umgänge med någon
annan man, så länge mannen skaffade henne och
hennes barn mat och kläder. Detta funno de alla
vara mycket billigt. Men Peter Snagg, som alltid
skulle opponera, framkastade den frågan, vad mannen
skulle göra, om kvinnan var otrogen, varpå Lasse
svarade, att han skulle upphöra ha skyldighet att
försörja henne, det vill säga ha rätt skilja sig från
henne eller köra bort henne, ty naturen hade icke
ämnat att den ene skulle betala den andres nöjen
med sitt arbete.

- Och så ha vi äktenskapet färdigt igen, tänkte
Lasse för sig själv.

Alla halvvuxna barn fingo av de uppätna djurens
ben göra sig metkrokar, och med snodda gräs som
revar kunde de börja fiska något smått.

Så levde det unga samhället ett ganska
mödosamt liv en tid bortåt. Vintern var grym i grottorna,
ty man hade ännu icke någon eld.

När våren kom, märkte man med förskräckelse,
att jakten började minska. Färderna blevo allt längre
och längre in i skogarne, men man fick i dess ställe
sova borta och att släpa hem bytet var ett tungt
göra. Tvisten om bytet började bli allmännare och
friden var störd. Då i rattan tid, när samhället hotade
att störta samman, kom en dag pastor Axonius hem
till byn med den så länge efterlängtade eldstenen.
Det var ett stycke svavelkis. Men han var avundsam
om upptäckten. Och Lasse, som ensam hade minnet
i behåll, ingick kompanjonskap med Axonius om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free