- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
149

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En häxa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN HÄXA 149

- Nej aldrig, svarade Tekla, vilket synes glädja
herr Clement. Ser I denna insjö, fortfor han, är större
än Bodensjön och har ett tusen tre hundra öar och
holmar; tänk sig, jungfrun, ett tusen tre hundra.

- Å! utstötte Tekla, förvånad över herr [-Cle-ments-] {+Cle-
ments+} kunnighet.

- Och detta är Bockholmssund. Är det inte
hänförande dessa små runda holmar som flyta på
vattnet och äro gröna ända ner i stranden. Ser I,
jungfru Tekla, det är alarne som växa ner i sjön där
vassen vidtar. Är det inte skönt!

Tekla fann att det var mycket vackert, men hon
ville att han skulle tala om något annat, om henne,
om sig själv. Men han var alldeles betagen i naturen,
eller tillgrep han den för att icke narras tala om något
annat. Det var som om han med fulla händer bjudit
henne på dessa utsikter, denna grönska, som hon ej
ägt förut. Hans uttryck voro tvungna, sökande
våldsamt hänförande ord såsom om han ville draga
åhöra-rinnans uppmärksamhet åt ett annat håll medan han
gömde sig; det tycktes som om han i detta ögonblick
måste ge sin förtjusning luft, blott icke föremålet för
den samma anade dess källa.

Tekla drogs med och exalterades, över ett
kyrktorn, en vattenkvarn, en vedjakt, och snart klingade
bådas hänförelse i samklang såsom om de blivit
stämda i samma ton men i olika höjd. De frossade
i samklang och den ena behövde bara knäppa sakta
på en sträng, så sjöng hela ackordet från den andras
läppar och ögon. Sedan de unga spelat sin duo en
god stund började herr Clement bli orolig och
stannade plötsligen av. Efter att ha gripit omkring efter
några nya ämnen, frågade han hastigt om han icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free