Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En häxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN^HÄXA 193
marscherat förr på dagen. Och tar jag inte bukt på
den rackarungen, så ska du få kalla mig en stövel.
- Det var ett rasande gott vin det där, du!
Herr Clement ville icke låta gubbens eld slockna
genom flera ordbyten, utan blåste hellre på brasan
med ett nytt glas alicante och några blanka dalrar,
samt en hel mängd lyckönskningar till god resa.
Och så tog gubben sin käpp, drack ur sista
droppen ur glaset, skakade hand och gick.
Fru Tekla satt en aftonstund, när solen sänkte
sig över skären, ini grottan vid svandammen och såg
på huru de vita änglafåglarne seglade och döko på
den stilla runda spegeln som återgav aftonhimlens
rosenfärger. Svåra tankar syntes trycka henne, och
hennes fot, som skrapade mot sanden liksom ville
den trampa ihjäl något kryp eller utplåna en fläck,
antydde en inre oro som måste ge sig luft.
De sista dagarne hade visserligen intet
överhövan märkeligt förefallit på gården, men
sysslolösheten hade givit Tekla tid att tänka över sin ställning,
och i godan rö, sedan första hänryckningen lagt sig,
hade hon börjat lägga märke till saker som förut
gått henne förbi. Sålunda hade hon sett huru fröken
Ebba bemött henne mindre uppmärksamt på sistone,
huru baron Magnus i dess ställe blivit enträgnare i
sina hövligheter, huru tjänarne visat henne ren
avoghet och till och med kastat efter henne ord av
misstänkt betydelse.
När allt blev sammanlagt, fattades hon slutligen
av den tanken att hon varit för länge kvar, men när
13. - Strindberg, Svenska öden. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
