- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
229

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grönsaksmånglerska eller trädgårdsmästarehustru och hade
icke ett drag, som röjde bildning. Trädgårdsmästaren,
eller förvaltaren, växlade uttryck var femte minut.
Hans bleka ansikte var för blekt för en nordbo,
hans stora bruna ögon med vitt utspärrade pupiller
tittade mest mot marken eller åt sidorna. Kläderna
sutto illa på honom, så att klädeströjan stack upp
över kappkragen, och om halsen bar han en duk
av röd sammet med guldbroderier, vilken såg ut
som den vore utskuren ur en mässhake eller en
dyna. Hjortskinnshandskarna voro tydligen för stora
och drogos av och på, som om de generade, och
när de en gång blevo liggande på hans knän, lade
magistern märke till en stor diamantring på en
smutsig, ovårdad hand. Stenen i ringen var för stor
för att vara äkta, ehuru infattningen nog var riktigt
guld. I den bredskyggiga hatten satt en tuppfjäder,
som inte hade något där att göra, och peruken såg
ut som den var spunnen av hästhår.

Efter en stunds tystnad ansåg baronessan sig
skyldig att göra sig angenäm, men ingen kunde höra
vad hon sade för vagnens skrammel, och magistern
såg blott hennes otäcka leende över de svarta
tänderna, hörde hennes liksom av nattvak hesa röst
och kände hennes kallvattenblickar fästa på sig.
Han ville gärna se ut genom fönstret, men det satt
för lågt för honom, och han var så fastklämd i
vagnssätet mitt emot den fyrtioåriga damen, att han
var tvungen se henne i synen och med minspel
tillkännage att han hörde på hennes sladder.
Landskapet såg härjat och ödsligt ut på båda sidor om
vägen; man åkte förbi ruiner av slott, och halvt
nedbrunna väderkvarnar visade hela hjulverket mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free