Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
242 SVENSKA ODÉN OCH ÄVENTYR
nere i huset, men han hade icke plockat många
strån, förrän han kände någonting kallt och
obehagligt, som rörde vid hans hals. Han vände sig
hastigt om, i det han steg åt sidan, och varseblev
en stor svart snok, som hängde ned från taket och
spelade med den utsträckta tungan. Magistern lyfte
ögonblickligen spaden för att slå ihjäl besten, då han
i samma stund hörde en ängsligt bönfallande röst
borta från dörren:
- Nej, för himlens skull, slå inte ihjäl min snok!
Det var förvaltaren.
- Varför får jag inte slå ihjäl den ? frågade
magistern förvånad.
- Jo, för att snokeri är ett heligt djur och för
lycka med sig.
- Det finnes inga heliga djur längre, svarade
magistern, som i hemlighet var anhängare av
Cartesius7 filosofi. Men om den också annars bringar
lycka med sig, så synes det i alla fall inte här inne.
Varför har Ni inte vattnat melonerna?
Förvaltaren funderade ett ögonblick, och så
svarade han:
- Jo, ser Ni, de äro av en art, som inte
behöver vatten.
- Vad är det för art?
- Det är Haarlemska meloner! svarade [-förvaltaren,-] {+för-
valtaren,+} som fått tid på sig att tänka efter vad han
skulle draga till med.
Magistern måste för sig själv tillstå sin
okunnighet och blev svaret skyldig.
Först när de hade kommit ut ur drivhuset, märkte
han att förvaltaren hade rakat skägget av sig, varvid
ett par stora läppar med en mängd spelande drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
