Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
264 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
- Det kan Ni inte, svarade magistern med
förnäm överlägsenhet.
- Kan jag inte? väste zigenaren, som tilltrodde
sig fullkomlighet i den konsten.
- Nej, det kan Ni ingalunda! försäkrade [-magistern.-] {+ma-
gistern.+} Och Ni kan det inte av den orsak, att Ni
inte känner mig, inte känner mina föräldrar, inte
min hustru, mina barn, mina förmän, och hos alla
dessa vila en del av mitt öde. Ni kan inte spå mig
av den orsak, att Ni inte anar, vad jag vet och kan,
inte har begrepp om, vad som sker ute i världen
nu för tiden, och inte vet, hur människors öde
styres! Men jag kan spå Er, utan några kort och
utan att läsa och signa! Vill Ni tro det?
Zigenaren hade sjunkit ned på en stol och vred
sin kropp som en orm under en stövelklack.
- Hm! Jaså, Ni kan spå mig! blossade han upp
igen.
- Ja, därför att jag känner Er, svarade magistern
lugnt och bestämt.
- Ni, å, Ni vet ingenting om mig, inte det
ringaste! skrek zigenaren till med det sista försök
till självförsvar.
- Såå? inte det, slutade magistern ordbytet, i
det han med sitt tonfall antydde, att han visste mera
än han egentligen gjorde.
Därpå reste han sig.
Solen hade redan gått upp och föll igenom
gardinerna in i rummet. Turturduvorna kuttrade och
grönsiskorna sjöngo. Baronessan hade somnat på
sin stol, och Ivan låg och snarkade i den stora sängen
emellan de två gula hundarna.
Zigenaren ville slå i mera vin, men magistern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
