- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
286

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

286 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR

icke hade ljugit någon gång förut; och i tacksamheten
över att ha lyckats intala magistern sina lögner, grep
han hans hand och tryckte den med oförställd rörelse,
prisande sin lyckliga stjärna, som låtit honom äntligen
träffa på en hederlig människa, vilken talade gott
om honom. Och han gav efter för sin rörelse, öppnade
sitt hjärta, berättade om de senare årens missväxt,
som hade ruinerat dem, om elaka människor, som
hade narrat dem på pengar de lånt av dem, om
sina bekymmer med att var vecka skaffa mat åt
människor och djur, om allt, som kunde väcka
medlidande med hans person och hans ställning.

Magistern begagnade tillfället, medan mannen
var vek om hjärtat och tycktes vara hågad att lyssna
till ett gott råd, till att föreställa honom det tokiga
i att icke odla jorden, som ändå kunde ge bröd,
och sökte övertyga honom om att det vore en bättre
ekonomi att hyra folk till att sköta jorden och arbeta
ute på ägorna, än att förvaltaren själv gick och
förspillde sin tid med detta,

- Om Ni ligger på en bänk, röker pipa och
håller öga på ert folk, så är det mycket mera värt
än om Ni, som är stadsmänniska med fina vanor, går
här och släpar, slöt han sin förmaning.

Detta att ligga på eri bänk och röka pipa måtte
ha tilltalat zigenaren i högsta grad, ty för första
gången medgav han, att magistern var en vis man,
full av goda råd, som han tacksamt skulle dra
nytta av.

Magistern lämnade sin tacksamma discipel med
det medlidande man känner för en olycklig, som
nedlåter sig till att beklaga sig, och med den lugna
tillfredsställelse, som känslan av att ha gjort en annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free