Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
296 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
kände röst, osäker blick och förvirrade rörelser på
kroppen att berätta:
- Kan magistern tänka sig, att vi funno [-påfågeln-] {+på-
fågeln+} hos djurtämjaren.
- Nej, är det möjligt!
- Ja då, och den kände genast igen baronessan
och kom bort till henne för att få bröd, och så
tog baronessan tag i den.
- Men, min lilla vän, hur kunde Ni känna igen
den då? frågade magistern, som ännu trodde på
historien.
- Jo, för den hade ju ingen stjärt, och
baronessan kände förresten så väl igen sitt djur. - Men,
tillade hon, magistern får inte berätta det för Jensen.
Baronessan ropade på henne, och samtalet var
slut.
Nu vaknade magistern till besinning och frågade
sig själv: pro pri mö, hur kunde fågeln vara där,
när bröstfjädrarna med vidhängande hud blivit funna
ute i skogen? - pro securido, varför fick inte Jensen
veta om saken?
Var det hela en stor och illa ihopkommen lögn?
Eller trodde de verkligen, att fågeln var där, och
misstänkte systern sin bror för att ha stulit den?
Dessa människors tankar gingo i sådana
ormbukter, att det var svårt att få fatt i dem. Och då
nu befrielsens timme nalkades, ville magistern icke
bry sin hjärna med att skaffa klarhet i en sak, som
icke angick honom. Men tanken återkom, fordrande
svar och försättande honom i raseri över att hans
intelligens skulle på detta vis tvingas att syssla med
obetydliga människors obetydligheter. Det rörde
honom inte, vem som stulit fågeln; det hade inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
