- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
344

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

344 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR

började med full hals sjunga: »Jag är greve av
Luxembur», som magistern nu inte hade hört på ett
par månaders tid. Vid varje vers smällde han med
piskan och dansade på koppartaket, som dånade och
gungade under tyngden.

Magistern försökte utleta meningen med detta
övermodiga beteende. I zigenarens sång låg det
triumf och segerstolthet, och hans fräcka utmaning
tydde på visshet om att han hade fått ett säkert
övertag över fienden.

Längre fram på dagen syntes zigenaren sitta
ensam nere i lusthuset och spela positiv för alla
de åtta hundarne, som han samlat omkring sig; om
aftonen ställde han till ett stormande uppträde nere
hos jungfru Ivarsson, skrek hela fjärdedelstimmar
i sträck, smällde med dörren, slog sönder glas och
porslin. Och när natten föll på, uppförde han en
gräslig komedi uppe på vinden; avfyrade skott,
dansade på järnstänger, slog sönder möbler, allt under
det han försökte reta upp magistern till att förgå
sig och inlåta sig i strid.

När han till slut tröttnat på detta, gick han ut
på ängen, där han satte eld på torv och ogräs, som
skulle brännas, lade sig på den daggiga marken
omgiven av hundarna och tycktes falla i sömn.

Magister Andreas däremot kunde icke få en blund
i sina ögon, och ju längre han låg och plågade sig i
striden mot sömnlösheten, dess fastare blev hans
beslut att uppträda direkt angripande mot sin lömska
fiende, och när morgonen kom, klädde han sig och
vandrade bort för att uppsöka lagmannen och
åtminstone angiva husets folk för att ha begagnat falska
nycklar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free