- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
363

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

T SC H AND AT. A 363

som barbarerna, icke stjäla som barbaren, icke
bedraga som barbaren. Detta var alltså frukterna av
upplysning, av sedlighet, av rättsmedvetande, att den
upplyste, sedlige och kunskapsrike med nödvändighet
skulle falla i självförsvarets stund, därför att han icke
ägde den erforderliga råheten!

Detta filosoferande hade fört magister Andreas
långt bort från tanken på det som förestod, och
han måste nu på nytt upprepa för sig själv allt det
hån, alla de råheter, all den skändlighet han varit
utsatt för, och i det han samlade allt i en enda
punkt, där hans äldsta och starkaste instinkter stodo
inristade, fick han en omätlig kraft genom att om
och om igen säga för sig själv: det är en tyrann,
som gör sina medmänniskor till slavar! Dräp honom!

Medelst detta enda ord tyrann, som han genom
ett djupare filosoferande ej riktigt kunde deducera,
ty han insåg nogsamt att begreppen tyrann och
härskare, tyrann och makthavande, tyrann och
överlägsen kraft mycket väl kunde sammanfalla - huru
som helst, medelst detta enda ord kunde han
frammana naturens väldiga hat mot förtryck, framlocka
urgamla slavinstinkter, väcka till liv hos sig vildens
passioner, ikläda sig barbarens sätt att tänka och
handla på. Därvid kröp han likasom ut ur sin egen
personlighet, ställde sig under den lågt stående
varelse, som redan hade satt foten på honom, hatade
honom med den underkastades hat, inbillade sig,
att den andre var härskaren och att han själv var
folkets barn, som år ut och år in skulle slita och
släpa för dagdrivaren, giva honom sitt blod och sin
hjärna, såsom hans förfäder hade gjort, och nu reste
han sig, vild och utom sig, och fattade sin påk för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free