- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
373

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TSCHANDALA 373

då figuren vid nästa luftdrag rörde sig, sprang han
upp och stirrade in i elden.

För att icke ge honom tid att nogare
undersöka bilden, lät magistern skepnaden ömsevis
försvinna ur röken och komma igen; och alltefter som
han sköt ut och in sitt glas i lyktan, rörde zigenarn
sig, sprang upp och föll ned.

Det var som om magistern hade honom på ett
snöre och satte honom i rörelse med en tryckning
av sitt finger.

När han nu hade fångat zigenarns
uppmärksamhet, kastade han grindvaktarens jätteskepnad ut
på töckenväggen.

Det var en fasaväckande syn att skåda denna
jättebild av en död i liksvepning och med upplyftad
hand likasom komma ut ur skogen och närma sig,
hög som ett bokträd - det gjorde till och med på
magistern ett högeligen hemskt intryck. Genom att
skruva på linsen lät han bilden komma närmare och
närmare, och nu hörde han zigenaren sakta tjuta, ett
oavbrutet enformigt tjut som från en vansinnig, och
han såg honom draga täcket över huvudet, resa sig
upp, dansa som en björn, falla ned i gräset och resa
sig igen, tills han förblev stående liksom fastnaglad
i stelkramp, alltjämt sakta tjutande.

Nu försvann grindvaktaren, och dramats första
akt var slut.

Men zigenaren förblev stående som en bildstod
och rörde icke en muskel, då ur torvröken kröp
fram en snok, alldeles som levande, med de gula
öronen och den spetsiga kluvna tungan.

Bilden stod där så skarp och så korrekt i färgen,
att zigenaren ej kunde undgå att se den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free