Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDABOCKEN 91
Askanius, och han såg det var en »fin» karl. Nu
fanns intet ledigt bord, och när främlingen tog i en
stol, svarades skarpt: den är upptagen. Uttrycket i
den ensammes ansikte, där han stod utstött mitt i
salen, med smörgåsen i hand, blev så ödsligt
förtvivlat, att Askanius än en gång reste sig och
erbjöd främlingen sitta ned vid hans eget bord under
klockan.
Källarmästarn var nog nyfiken och ville även
trösta enslingen som var dömd till tystnad, men han
var stolt och höll strängt på att tagas för en fin karl,
därför teg han. Kanske han erinrade sig då han
själv var en främling i något egyptiskt land, och
därför övervann han sin motvilja mot detta utseende,
som ingenting röjde, men kunde dölja åtskilligt.
På aftonen samma dag satt stadsfiskalen ini
källarsalen. Han var bland de få som källarmästarn
sprakade med vid ett litet glas, när dagens mödor
voro över. De sutto under klockan vid en isad
Karlshamnspunsch med flaggorna.
- Nå, tog Askanius upp en ny tråd, du skall
veta vem den nykomne är.
- Jaså, den där! Jo, han är oppe ifrån land
och ämnar sätta sig ner som advokat här i stan.
- Usch, utbrast Askanius, en advokat, en
brännvinsadvokat; hittills har vår stad varit förskonad för
sådana pjäser sen jag tog bort den sista. Du minns
inte den juvelen. Det var rätta sorten. Han åt och
drack hos mig på kredit, och när jag slutligen helt
vackert påminde honom, så blev han ond. Då krävde
jag honom formligen, men kan du tänka dig vad han
tog sig till? Han stämde mig för olovligt
utlämnande av spritdrycker på kredit...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
