- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 44. Taklagsöl. Syndabocken /
95

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYNDABOCKEN 95

skålen justeras med tummen. Den falska vikten fann
gossen svårast av allt, ty vågskålen hade han sett i
tingshuset, förgylld på vit grund, med ett svärd
ovanför, och den betydde rättvisan. Detta var hans
uppfostran.

En dag, när det gick upp för honom, i vilken
uselhet han levde, så tog han ett rep med sig upp i
vinden och hängde sig; saknades, upptäcktes och
kallades till liv, men fick stryk åtta dagar i rad. Sedan
dess slapp han stå i butiken, läste och blev student.
Då ljusnade det lite, och fadren bestämde honom
till jurist. Alla ohederliga människor äga en dragning
till rättvisan, älska lagarne i den mån dessa kunna
skydda dem för åtal. Liksom någon har uttalat den
paradoxen att de som välja domarekallet känna en
viss sympati för stolen, av en medfödd fruktan för
bänken.

Edvard Libotz blev jurist, försökte i rådstugor
och hovrätter, men hörde icke till fårahuset. Då tvang
honom nöden bli advokat, och med en mycken liten
summa hyrde han en dubblett, beställde en skylt,
köpte inventarier och blev advokat i den lilla gömda
staden.

Ännu satt något kvar av fadrens principer rörande
handel och vandel, så att Libotz tillät sig dessa små
knep, vilka egentligen anses oskyldiga i vardagslag,
men icke anstå den som ägnar sitt liv åt rättens
försvarande. Sålunda hade han låtit gravera på
skylt-plåten e. o. Hovrättsnotarie, men med så små e. o.
att dessa knappast syntes. Han hade visserligen varit
e. o. Hovrättsnotarie, men var det icke längre, och
hade därför bort sätta f. d. framför e. o. I dubbletten,
som låg på nedra botten, var yttre rummet inrättat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/taklsynd/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free