- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 44. Taklagsöl. Syndabocken /
119

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYNDABOCKEN 119

- I alla fall, min bror skall gälda för sin far,
och jag för båda ...

- Ja, man kan inte vara nog försiktig i sitt
uppförande, och notarien i synnerhet som har en
ställning skulle se sig före, jag menar att den som icke
tål något borde dricka mindre än den som tål, det
finns ju somliga som tål obegränsat, och de kan
dricka, det rör ingen, det kommer ingen vid, det spelar
ingen roll, det är egalt...

Olyckan ville att Askanius tillhörde den gruppen
av medmänniskor som icke tåla något. Efter två glas
punsch var han på väg, och med tre glas var han
färdig. Då ville han utöva vältalighet, prövade
språkets alla synonymer, blev ibland hög, ibland låg,
vände ut och in på sig, steg upp ur det förflutnas
gravar i nya skepnader, överraskade klockan två på
natten med bekännelser om otillåtna handlingar, som
bort leda till tukthuset. Detta var emellertid
anledningen till Askanius7 beprisade nykterhet: han kunde
icke dricka; och han var rädd för nattens timmar,
då hjärtat öppnade sig som en bok, där varje
läs-kunnig fick se hur han såg ut inuti. I afton hade
någon dämon gripit honom, han hade icke talat på
rysligt länge, och nu måste han ha ur sig flera
månaders samlade talträngdhet. Till all lycka inträdde
nu fiskalen, så att Askanius’ första start fick göras
om. Libotz hade nämligen redan tröttnat på
beskyll-ningarne och gjort sig i ordning att gå.

Fiskalen var en man som tålde allt, gick i
beständigt dovt bakrus. Efter en hel natt såg man
ingenting onyktert hos honom, men han liknade en
sten-staty; anletsdragen voro stelnade, ögonen frusna, så
att varken iris dier pupill syntes, tanken hade upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/taklsynd/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free