- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 44. Taklagsöl. Syndabocken /
148

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

centare. Hans tyngsta plikt var dock att besöka fadren
på asylen. Fastän han betalade för andra klass och
alltid medförde snus, portvin och andra småsaker, så
mottogs han endast av klagomål.

Gubben var nämligen hatad även inom asylen,
där flertalet tillhört hans kunder och lidit i åratal av
hans falska varor. Han höll sig därför mest undan,
vågade icke promenera på gården, led emellanåt av
utbildad förföljelsemani, som nog ägde sin fasta grund
i det hat varmed han förföljdes. Sålunda fann han
all mat förfalskad, vattnet förgiftat, och sängkläderna
impregnerade med elakt luktande ämnen, så att han
fick stiga upp om natten och sitta på en stol. För att
förbättra fadrens ställning uppfann Libotz sättet att
muta hans rumskamrater med små presenter, men
fadrens väckta avund omintetgjorde hans bemödanden
i den vägen.

En söndagsmiddag efter gudstjänsten kom Libotz
gående den långa tråkiga gatan som ledde till asylen.
Till höger låg ett bönehus mitt emot ett berg som icke
hunnit sprängas bort och vilket liknade en inälva ur
jordens innandöme. Längre bort låg en
kolerakyrkogård som man icke tordes röra i, av fruktan att släppa
lös pesten. På denna lekte barn, gömmande sig i
förvildade busksnår, eller klättrade i träden som tagit
bisarra former, buro tjocka mörka, fläckiga löv,
liksom pestsmittade. Ett enda svart träkors stod lutande
till fall, och vid detta syntes ibland en äldre kvinna
stå försänkt i tyst bön, under det barnen stimmade
omkring. Barnen brukade kasta till måls på korset, så
att det föll, men Libotz gick alltid och reste upp det,
stöttande med stenar. Det stod något skrivet på
kgrset, men det var icke kvinnans namn, och Libotz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/taklsynd/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free