- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 44. Taklagsöl. Syndabocken /
158

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158 SYNDABOCKEN

Advokaten Libotz var en skarpsinnig man, med
klart omfattande förstånd. När han läst ett invecklat
mål kunde han referera det inför domstolen i dess
stora drag; och han ägde alltid besinning och lugn,
bet sig fast i huvudsaken och lät aldrig motparten
prata bort sig genom att kränga åt sidan; skötos
bisaker fram för att skymma det väsentliga, så tog
Libotz fatt i dem, plockade sönder dem, men
återkom alltid till ämnet, utvikningarne måtte ha varit
aldrig så kringirrande. Men denna starka intelligens
var i livet naiv, kunde synas enfaldig till och med,
när han satt och förrådde sina små svagheter, hjälpte
fienden att skaffa vapen och ammunition, utlämnade
sitt huvud på fat åt den förstkommande. Men allt
detta härrörde av hans godtrogenhet, som icke var
baserad på okunnighet om mänskliga naturens ondska
utan på principiellt bemödande att tro gott, inbilla
sig tro gott, och, där besvikenhet följde, likafullt söka
fördraga medmänniskans svagheter, och förlåta i
oändlighet. Det var hans natur, helt enkelt, medfödda
idéer om världen, mänskorna och hans eget dunkla
öde, vilka han benämnde sin religion. Hans vänner
ansågo honom utanför tjänsten vara ett dumhuvud; de
som icke kände honom kallade honom hycklare, ty
de trodde icke att han ägde dessa vackra tankar om
människorna eller besatt sådant oändligt tålamod,
vilket de kallade svaghet. Denna godvillighet kunde
visserligen ådraga honom beskyllningar för
partiskhet och ha ledsamma följder, men det fördrog han
som allt annat. Sålunda hade en gång en affärsfirma
i huvudstaden tillskrivit honom med förfrågan om
en viss handelsmans ställning i och för kredits
lämnande. Libotz hade svarat att han icke visste annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/taklsynd/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free