Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Första akten - Scen 11 - Scen 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’30 TIDIGA 80-TALSDRAMKR
och ingen för det hela. Om det fanns en enda
rättfärdig bland dessa massor som myllra därnere i
ruinerna; om det fanns en som trodde! en enda!
CECILIA.
Det finns en, Domine!
DOMHERREN.
Min syster! Jag glömde att du var här.
Förlåt! Ja, det finns en! Skall jag nämna hans namn?
Han heter Sten.
CECILIA.
Så är hans namn! Och därför att han är
rättfärdig är han förföljd.
DOMHERREN.
Alldeles så! Hans hjärta är brinnande av nit
och därför vill man släcka det.
CECILIA.
Hans huvud är fullrustat med klokheter och
därför fruktar man och hatar honom, och man skall förr
eller senare göra honom fördärvad. O! min käre
Domine, jag går ibland och tror att... Nej det är
syndigt...
Scen 12.
DE FÖRRE. STEN resklädd med ränsel.
DOMHERREN.
Se där ha vi svärmaren! Guds fred, Sten -
vi talade just om honom. Vad har han nu för ärende?
STEN.
Guds fred och farväl, Domine, det är Stens
ärende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
