Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Andra akten - Scen 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILLETS HEMLIGHET 61
JACQUES.
Nej, jag vill tro det; det har aldrig någon vågat,
men nu skall någon våga det: jag tror att han heter
Jacques som vågar.
GERHARD
sätter fram kannor och krus.
JACQUES tar ett krus.
Gutår, Sten! Vi ska vara vänner, Sten, tag hit
hand, jag vill dig vid min salighet inte något ont.
Gutår! De dricka. Är du ond på mig än, Sten? Du
vet inte hur väl jag vill dig! Du är en sprakfåle,
är du, som vill hoppa över skaklorna, jaa, säg inte
nej> Jag känner dig bättre än du själv; du vill ha så
bråttom, se, det skall gå undan, se, och därför går
det på sned.
STEN.
Det säger I icke sant, har jag icke varit tålig,
så som ingen kanske?
JACQUES. .
Det tycker du, ja; men när jag för att pröva
dig, satt dig i stenbrottet, så löpte du din väg, gjorde
du inte? Nå? Har jag inte gjort dig iill mästare,
en gång! - Gillet är allsmäktigt här i landet och
bryr sig den och den om andra; men över Gillet står
som en grundmur folket; och folket viskar; vet du
vad folket viskar?
STEN häpen,
Nej!
GERHARD
ser förvånad på Jacques.
JACQUES.
Folket viskar som blåsten i vassvippen! Vet du
vad folket viskar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
