Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Andra akten - Scen 9 - Scen 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 TIDIGA 80-TALS DR A M ER
illa, då samlens I som örnar kring åtel, för att glädjas
åt förödelsen! Sådana vänner kan man vara utan;
kom igen, I, så skall det vara bom för dörren.
Scen 10.
HANS och CECILIA. JACQUES.
JACQUES.
Varför sitter den gamle kvar? Vad har han att
beställa här?
CECILIA.
O! Jacques, det är din far.
JACQUES.
Det vet jag; men jag lider icke att se hur han
går omkring och spökar; jag vill inte bli påmind om
att det är han som har byggt kyrkan, att det är
han som har gjort det, han som gjort det! Som om
jag icke kunda göra något själv!
CECILIA.
Jacques, tänk en gång hur han var mäktig och
stark, då du icke vågade svara honom ens.
JACQUES.
Om han kunde se nu, skulle han se tyrannens
Öde; ju högre, dess lägre! Det är underligt ändå; jag
har aldrig vågat se.nogare på hans ansikte, ty där
har alltid suttit två eldkol och bränt; han ser ju icke
så grym ut som förr, eller är det därför att jag icke
fruktar honom mera? s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
