Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Tredje akten - Scen 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GILLETS HEMLIGHET 91
MARGARETHA.
Nej, kära Helvig, jag hör aldrig något, och jag
har så mycket att tänka på själv.
HELVIG.
Ja, si själv. Det är det! Men den som inte
har något själv, den får lov att tänka på andra,
den! Och ni sitter här och vet inte att mjölnarns
Anders mördat sin gamla mor?
JACQUES vaknar.
Mördat? Har han mördat? Hur gick det till?
Berätta, gamla Helvig! Berätta! Har inte
Margaretha något att fägna Helvig med?
MARGARETHA.
Jo, kära vänner, jag skall gå in efter, så får jag
kasta ett öga på gossen.
HELVIG.
Då väntar jag tills I kommer åter.
MARGARETHA.
Vänta inte på mig, Helvig, jag vill inte höra
på sådana ohyggliga saker, för jag får inte sova om
natten.
r HELVIG.
Som I vill, fru Margaretha, var och en tänker
på sig, det är som jag säger. Till Jacques: I har ett våp
till hustru.
JACQUES.
Vad nu! Talar I illa om min hustru? Död
och pina: hon ett våp? Ett känsligt sinne har hon;
men i nöd och fara skullen I se: där står hon bättre
bi än I och jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
