Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Fjärde akten - Scen 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 TIDIGA 80-TALSDRAMER
JACQUES.
Merkurium ?
CLAUS.
Ja, det var honom väl unnat, men det var nu
bara kalkmjöl.
JACQUES.
Det var du Claus?
CLAUS.
Ja, lite Charlatan ibland.
JACQUES.
Nej, jag kan icke leva efter detta.
CLAUS.
Kan icke du? - Jacques, när du ser hur hon,
som ditt hjärta har kär, hur hon kan förlåta dig
i oändlighet då du bär dig åt som en rövare, och hon
blott är en människa, kan du då icke tro att någon
annan - också kan förlåta i oändlighet?
JACQUES.
Du talar så gott och förståndigt i dag.
CLAUS.
Det är därför att jag är lycklig, ty jag är fri!
JACQUES.
Fri?
CLAUS.
Jag har fått orlov av ärkebiskopen.
Sång innanför:
Tulu! Sover han än?
Ja, ja, gör han så.
Björken blåser och lullan går,
den lilla han sover i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
