Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 2. Dressyren börjar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.
Dressyren börjar.
Stormen hade gått förbi. Släktassociationen
började upplösa sig. Man kunde gå själv. Men
överbefolkningen, familjens tragiska öde, pågick. Dock,
döden gallrade. I huset fanns alltid svarta papper
från begravningskarameller klistrade upp på
barnkammarväggarne. Modren gick beständigt i kofta,
och alla kusiner och tanter hade konsumerats som
faddrar, så att numera bokhållare, ångbåtskaptener
och restauratriser måste anlitas. Detta oaktat
tycktes välståndet småningom återvända. Som utrymmet
började bli trångt flyttade familjen ut på en malm,
där man fick sex rum och kök i en malmgård vid
Norrtullsgatan. Samtidigt inträder Johan vid sju års
ålder i Klara högre lärdomsskola. Det var lång väg
att gå fyra gånger om dagen för korta ben, men
fadren ville att barnen skulle härdas. Detta var
riktigt och lovvärt, men så mycken onödig
muskelförbrukning borde ha blivit ersatt med stark föda; dock,
dit sträckte sig icke husets tillgångar, och dessutom
kunde icke det överdrivna hjärnarbetet uppvägas av
den ensidiga gångrörelsen med bärandet på en tung
bokväska.
Det blev brist på jämvikt i plus och minus och
nya slitningar uppstodo som följd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
