Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 4. Beröring med underklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJÄNSTEKVINNANS SON 75
- Varför ska vi vara betjänter åt de där
ungarna? sade han, men gossarne hörde icke på
honom.
Slutligen blev han så led vid att gå bort att
han gjorde sig sjuk eller gick och vätte ner kläderna
i dammen, för att som straff få vara hemma. Han
var icke barn längre och därför trivdes han ej med
de andra barnen, men de äldre sågo i honom endast
ett barn. Han gick nu ensam.
*
Vid tolv års ålder sändes han en sommar ut till
en ny klockargård invid Mariefred. Där voro många
inackorderingar, alla av så kallad oäkta börd. Som
klockaren icke hade några större kunskaper räckte
ej hans vetande till att höra Johans läxor. Vid första
försöket i geometri fann läraren att Johan var så
skicklig att han bäst studerade själv. Nu var han
kaxe. Han studerade själv. Klockargården låg invid
herrgårdens park, och i dess kungliga omgivningar
promenerade han, fri från arbete, fri från uppsikt.
Vingarne växte och manbarheten nalkades.
Genom förvärvad och kanske naturlig blygsel
har man så länge hållit den viktiga frågan om
manbarhetens inträdande och därmed sammanhängande
fenomen i det fördolda. Dåliga böcker, spekulanter
i medicinböcker, och pietister, som till vad pris som
helst velat göra propaganda, räddhågade och okunniga
föräldrar, hava alla, och många i god avsikt, gjort
allt för att skrämma unga syndare från odygdens väg.
Senare och upplystare undersökningar av kunniga
läkare hava åter tagit till uppgift att utröna feno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
