- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
94

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 5. Med överklassen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

94 TJÄNSTEKVINNANS SON

blickar, undvek störande sysselsättningar, läste
önskningar.

Så kom begravningsdagen. När kistan skruvats
igen och bars genom salen, som var fylld av
svartklädda, råkade en liten syster i attack. Hon skrek
och kastade sig i armarne på Johan. Han tog henne
upp på armen och tryckte henne mot sig, som om
han var hennes mor och ville skydda henne. Och
när han kände den lilla darrande kroppen krama sig
fast vid honom, erfor han en styrka som han länge
saknat. Tröstlös kunde han ge tröst, och när han
lugnade henne, blev han lugn. Det befanns
emellertid vara den svarta kistan och de många
mänskorna, som skrämt henne; ty de små saknade knappt
modren, gräto icke efter henne och hade glömt henne
på en kort tid. Modersbandet är icke så snart knutet,
det sker endast genom en lång, personlig bekantskap.
Johans verkliga saknad räckte knappt ett kvarts
år. Han sörjde länge, men det var mera ett behov
att fortleva i stämningen, vilken var ett uttryck för
hans naturliga tungsinthet, som nu i moderssorgen
funnit en lämplig form.

*

På dödsfallet följde en lång sommar i sysslolöshet
och frihet. Johan disponerade två rum en
trappa upp tillsammans med äldsta brodren, som icke
kom från sin affär förrän om kvällarne. Fadren var
borta hela dagen, och när de råkades tego de.
Fiendskapen var nerlagd, men vänskapen var omöjlig.
Ynglingen var nu sin egen herre; kom och gick,
styrde och ställde. Husmamselln föll undan för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free