Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 6. Korsets skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJÄNSTEKVINNANS SON 103
ut den dödas drag i barnets obestämda ansiktslinjer.
Han såg den tavlan ofta mellan trädens stammar
från sitt fönster, i alléns långa perspektiv; den värmde
honom och skakade honom, men han började frukta
för fadren, emedan denne ej var sig lik.
Sex månader hade gått, då fadren en höstafton
kom hem med en främmande herre. Det var en
gammal man med ett ofantligt jovialiskt utseende. Han
skämtade godmodigt, var vänlig och artig mot barn
och tjänare, men omotståndlig i sitt sätt att få
mänskor att le. Han kallades kamrern, var en
barndomsvän till Johans far och hade upptäckts såsom
boende i huset bredvid. De gamle talade om sina
barndomsminnen. Där var ett förråd, som kunde
fylla tomrummet. Första gångerna stramade fadrens
stelnade drag, när han narrades le åt den spirituelle
och humoristiske mannens anmärkningar. Om en
vecka skrattade han och hela familjen, så som endast
de vilka ha gråtit länge kunna göra det. Det var
en lustigkurre av rang och därtill spelade han viol,
gitarr och sjöng Bellman. Det kom ny luft i
våningen, nya åskådningar, och sorgens inbillningsfantomer
vädrades ut. Kamrern hade också haft sorg, han
hade mistat sin fästmö och hade sedan förblivit
ungkarl. Livet hade icke lett mot honom, men han
hade aldrig tagit saken med livet riktigt allvarsamt.
Så kom Gustav hem från Paris; i uniform,
blandande franska ord med svenska, och med livligt lynne
och kvicka gester. Fadren tog emot honom med
en kyss på pannan, och ett moln av sorgens minne
drog förbi, ty sonen hade ej varit hemma vid modrens
död. Men så klarnade det igen och det blev livligt i
huset. Gustav ingick i affären, och nu hade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
