- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
106

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 6. Korsets skola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

106 TJÄNSTEKVINNANS SON

däröver, men det rörde dem alla djupt. - Ordryttare,
sade de, ty de kände icke huru orden hava många
valörer.

En afton strax efter, då Johan kom hem från
skolan, såg han huset upplyst och hörde musik och
glam. Han gick upp på sitt rum och satte sig att
läsa. Huspigan kom upp och bad honom från fadren
stig ner, ty det var främmande.

- Vilka?

- De nya släktingarne.

Han bad hälsa, att han icke hade tid. Så kom
en bror upp. Han var ovettig först, bad sedan. För
gubbens skull kunde han väl komma ner, bara ett
ögonblick och hälsa. Han skulle få gå genast.

- Ja, han ville fundera!

Slutligen gick han ner; såg salen full med
fruntimmer och herrar; tre mostrar, en ny mormor, en
morbror, en morfar. Mostrarne voro unga flickor.
Han gjorde en bugning mitt på golvet, artigt men stelt.

Fadren var ond, men ville ej visa det. Han
frågade Johan om han ville ta ett glas punsch. Johan
tog det. Därpå frågade den gamle ironiskt om han
hade så mycket att göra till skolan. Ja, det hade
han. Och så gick han upp på sitt rum. Där var kallt
och halvmörkt, och att läsa gick ej, när han hörde
dans och musik därnere. Så kom köksan och budade
till supén. Han ville icke ha någon mat. Hungrig
och ursinnig gick han i rummet av och an. Ibland
ville han ner, där det var varmt, ljust och glatt;
och han hade låsvredet i handen många gånger. Men
så vände han om. Han var blyg. Rädd för mänskor
av naturen, hade han under sommaren, då han icke
talt vid någon, blivit än mera vild. Och så gick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free