- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
134

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 7. Första kärleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

134 TJÄNSTEKVINNANS SON

Emellertid följde även umgänge med andra unga
flickor av styvmodrens bekantskaper. Det lektes
lekar, pantlekar efter tidens enkla seder, och man
kysste flickorna och tog dem om livet. Och en vacker
dag hade han lärt sig dansa samt blev en ivrig valsör.
Detta blev en mycket god uppfostran för ynglingen,
ty därigenom vandes han att se och vidröra
kvinnokroppen utan att hans lidelser väcktes. Första gången
han skulle kyssas, darrade han, men snart var han
lugn. Elektriciteten fördelades, fantasierna fingo fast
form, och drömmarne blevo mera ostörda. Men
elden brann, och djärvheten trädde fram ett par
gånger. Vid en pantlösning i ett mörkt rum tog han
en ung, vacker, svarthårig flicka på brösten, som
endast doldes av en tunn garibaldiskjorta. Hon fräste.
Han skämdes efteråt, men kunde icke underlåta tycka
sig manlig. Om hon inte hade fräst, bara!

En sommar vistades han med styvmodren hos en
av hennes släktingar, en lantbrukare i Östergötland.
Där blev han behandlad som gentleman och blev
ganska god vän med styvmodren. Men det räckte inte
länge, och snart stod striden i ljusan låga. Så gick
det upp och ner, fram och åter.

Vid denna tid är det som han ingår, nu vid
femton års ålder, sin första reguliera
kärleksförbindelse, om det nu var kärlek. Kulturkärleken
är en mycket förfalskad och komplicerad känsla och är i
botten osund. Ren kärlek är en självmotsägelse, om
man nämligen i begreppet ren inför betydelsen osinnlig.
Kärleken såsom släktdrift skall vara sinnlig, om
den skall vara sund. Såsom sinnlig måste den älska
kroppen. Under det ruset pågår ackomodera sig
själarne, och sympati uppstår. Sympati är vapenvilan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free