Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 8. Islossningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJÄNSTEKVINNANS SON 181
fruktan för att icke kunna höja sig dit »upp» var
borttagen. Men så kom kapitlet om livsglädjen. Mänskor
och gudar parade sig huller om buller utan att
begära lov, och gudar hjälpte unga flickor att rymma
från gamla gubbar, prästen stiger ner ur templet,
där han ledsnat hyckla, och med vinrankan om sin
fuktiga tinning dansar han cancan med hetärerna.
Det var rent spel! Det gick i honom såsom Quds
ord och han hade intet att invända eller anmärka;
det var som det skulle vara, just så. Var det osunt?
Nej! Men att vilja tillämpa det i livet, därtill hade
han icke någon åtrå. Det var ju teaterpjäs, det var,
overkligt, och hans synpunkt var ännu och skulle
alltid bli estetisk. Vad var det där estetiska, under
vilket så mycket kunde smugglas in, under vars
betäckning så många medgivanden kunde göras? Ja,
allvar var det ej; skämt icke heller; det var något
mycket svävande. Decamerone förhärligade lasten,
men dess estetiska värde kvarstod. Vad var det för
värde? Etiskt var den boken fördömlig, men
estetiskt berömvärd. Etisk och estetisk! En ny,
dubbelbottnad trollask, ur vilken efter behag framplockades
myggor eller kameler.
Men pjäsen gavs med auktoritet på kungliga
teatern och spelades av de mest framstående
artister, själva Knut Almlöf var Menelaus.
Generalrepetitionerna utfördes med frukost, där konungen och
gardesofficerare närvoro som värdar. Detta visste
pojkarne genom kammarherrens son, som gav dem
teaterbiljetter. Det var på hög befallning nästan!
Emellertid steg skriket högt likasom
förtjusningen. Man kunde icke tala utan att dra in ett uttryck
ur Skörda Helena. Man kunde icke läsa Virgilius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
