Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 1. I förgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
242 TJÄNSTEKVINNANS SON
samhet inskränkte sig till att göra läroböcker och
åminnelsetal, båda i en kärv, yversvensk ton, utan
att vara strängt vetenskapliga eller angiva självständig
forskning.
I stort taget var allt, som förelästes, hemtat från
utlandet, mest från Tyskland. Läroböckerna voro i
de flesta ämnen författade på tyska eller franska.
Engelska däremot mycket litet, ty det kunde man ej.
Själva professorn i litteraturhistorien kunde ej engelska
uttalet, och han började därför sina föreläsningar med
ursäkt för uttalet. Att han kände språket behövde
han ej förklara, då man kände hans översättningar
från engelska poesier. Men varför lärde han sig
ej uttalet? frågade sig studenterna. De flesta
gradualavhandlingar voro endast dåliga
kompilationsarbeten från tyskan, och fall av rena
översättningar med åtföljande skandal förekommo. Detta
var nu icke något utmärkande för epoken, ty en
svensk bildning gives lika litet som en belgisk, en
schweizisk eller en ungersk, oaktat det funnits en
Linné och en Berzelius, båda utan svenska
efterföljare.
Johan led av brist på företagsamhet. Skolan hade
satt honom arbetet i händerna. Universitetet lämnade
allt åt honom själv. Modlösheten och trögheten
grepo honom, och han fattade nu, pinad av tanken
på vad som skulle följa efter denna termins utgång,
det beslutet att söka en anställning och ett bröd.
Han hade hört av en kamrat, att man kunde bli
folkskolelärare på landet utan vidare examen, och
att man kunde leva på en sådan plats. Nu var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
