- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
299

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 3. Läkaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JÄSNINGSTIDEN 2QQ

ut på torget framåt Jakobs kyrka, då han såg en
kommissarie hugga in på en karl, allt under det stenar
regnade och slogo av kaskar på konstaplarne. Utan
att hesitera .sprang han på kommissarien, tog honom
i kragen, ruskade honom och skrek:

- Släpp karln!

Kommissarien tittade häpen på angriparen.

- Vem är ni? frågade han tvekande.

- Jag är satan, och jag ska ta er, om ni inte
släpper karln.

Han släppte verkligen, men för att ta Johan.
I det samma slog en sten av hans trekantiga hatt.
Johan röck sig lös; folkmassan drevs nu med
bajonetter ner till vakten vid Gustav Adolfs torg. Efter
dessa följde nu en svärm människor, herrar av högre
samhällsklasser, vilda, skrikande och i, som det
tycktes, fast beslut att befria de fångne. Johan sprang
med. Det var som om en stormvind fört dem framåt;
personer, som icke alls blivit ofredade, icke
tillbaka-trängda, som stodo högt i samhället, rusade blint
framåt, riskerande ställning, familjelycka, bröd, allt.
Johan kände en hand fatta sin. Han kramade den
tillbaka, och bredvid sig såg han en medelålders, fint
klädd herre, med förvridna drag. De kände icke
varann, de talades icke vid, men de sprungo hand i
hand som två, vilka fattats av samma anda. Så stötte
de på en tredje. Johan kände igen en skolkamrat,
redan ämbetsman i ett civilt verk, son till en
departementschef. Denne unge man var aldrig med
oppositionen i skolan, ansågs tvärtom reaktionär och med
framtid för sig. Han var nu vit som ett lik i ansiktet,
kinderna voro tömda på blod, och musklerna lågo tätt
efter kraniet, så att han liknade en dödskalle, i vilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free