Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 5. Huruledes han blir aristokrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JÄSNINGSTIDEN 325
- J°j Ja£ har sett, att han lagt in den i den
här nattsäcken.
Det var Johans nattsäck.
- Det är min nattsäck, säger Johan, var så god
och se själv!
Han öppnar nattsäcken och - där ligger
pantlånarns hatt. Allmän bestörtning. Johan stod slagen,
och stormen höll på att bryta ut mot tjuvarne. En
student, som stal! Det var en godbit. Hur hade
detta kommit sig? Nu mindes Johan. Han hade en
likadan grå hatt som pantlånarn och begagnade den
om nätterna att sova med. Så hade han tillsagt gossen
att lägga in den i nattsäcken, och så hade denne
tagit orätt hatt. Han vände sig nu till
fördäckspassa-gerarne.
- - Mina herrar, började han, tror ni det vara
rimligt, att en rik mans son går och tar en flottig
hatt, när han äger en nästan ny; kan ni ej se, att
ett misstag är begånget?
- Ja, svarade underklassen, det är ett misstag.
Men pantlånarn vidhöll.
- Då återstår mig endast att bedja denna herrn
om ursäkt för misstaget, och jag ber min elev göra
detsamma!
Han gjorde det, ehuru motsträvigt. Allmän
tillfredsställelse, och mummel om att det var gentilt.
Affären var lyckligen överstökad.
- Ser du, sade Johan till gossen, att folket låter
tala vid sig!
- Pfu! Det var för att magistern smickrade
dem och sa: mina herrar! Det djävla packet!
- Kanske, svarade magistern, som tyckte, att
förödmjukelsen varit väl stor för en sådan bagatell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
