- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
349

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 8. Förbundet Runa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JÄSNINGSTIDEN 349

fenomenvärlden existerar f or oss endast genom vårt
förnimmande, vilket ju icke hindrar att den existerar
för sig själv utan vårt förnimmande, såsom också
genom naturvetenskapen är bevisat, eller att jorden
existerade med ett ganska högt organiskt liv, innan
en förnimmande människa fanns.

Boström bröt med kyrkans kristendom, men
behöll, i likhet med Kant och till och med senare
evolutionistfilosofer, kristendomens sedelära. Kant
hade stannat mitt i sin tankes djärva framfart genom
bristande psykologisk kunskap och dikterar helt enkelt
det kategoriska imperativet och de praktiska
postulaten. Sedelagen, vilken ju är beroende av och
växlande med epoken, blir fortfarande helt kristligt »Guds
bud». Boström låg ännu kvar »under lagen» och
ansåg en handlings sedliga värde eller ovärde bero
på motivet, och att det enda tillfredsställande motivet
är »aktningen för den förpliktades osinnliga väsende»,
vilket uppenbarar sig i samvetet. Men samvetena äro
lika många som religionerna och folkslagen, och
därför blev sedeläran alldeles ofruktbar.

Boströms betydelse för utvecklingen blir endast
hans uppträdande i striden mot biskop Beckman om
helvetesläran (1864), ehuru den läran redan då var
förkastad av de bildade med hjälp av
nyrationa-listerna. Hämmande för utvecklingen åter blev
Boström genom sina skrifter: »Om monarkens
oansvarighet och helgd,» och »Äro rikets ständer berättigade,
att för svenska folket besluta och fastställa det nu
vilande, så kallade(!) representationsförslaget?»
(1865).

I egenskap av idealist blir Boström för det nu
levande släktet icke allenast betydelselös, utan även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free