- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
384

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 10. Zerrissen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

384 TJÄNSTEKVINNANS SON

herre berömt. Han fann då behandlingen orättvis.
Ja, från den synpunkten var den också orättvis, det
vill säga vid jämförelse, men för sig själv, fristående,
var den sann. Stycket kunde ej bli bättre, därför
att kritikern blev sämre.

Johan blev nu skygg och vild. Därtill kom, att
man på nationen i en utkommande tidning skämtat
med honom och stycket. Han tyckte sig nu läsa
hån och grin överallt och gick bara bakgator.

Men så kom ett slag till, som tog hårdare. En
vän hade på eget förlag låtit trycka hans första alster,
fritänkarpjäsen. Och nu, en aftonstund uppe hos
Rejd, kommer en bekant upp med den hatade
aftontidningen. Där stod en hånande artikel om hans
utgivna pjäs, som beskämtades och hudströks. Johan
tvangs att läsa den i kamraternas närvaro. Han måste
erkänna, mot sin vilja, att det var sant, men det
upprörde honom förfärligt. Varför är det så svårt
att höra sanningen från andra, då man kan vara så
sträng mot sig själv? Troligen därför, att
samhälls-maskeraden gör var och en rädd för att bli
demaskerad; troligen även därför, att därmed följer ansvar
och obehagligheter. Man känner sig överlistad,
ut-lurad. Han, som sitter där i lugn och avslöjar, skulle
känna sig lika genompiskad och blottad, om hans
hemligheter röjdes. Samlivet är ett falskt spel, men
vem vill bli upptäckt! Det är därför man i ensamma
timmar, när det förflutna stiger omutligt upp icke
ångrar sina fel, utan sina dumheter och nödtvungna
grymheter. Felen måste vara där, de framkallades
av nödvändigheten och de gagnade, men dumheterna,
de skadade och kunde varit ogjorda. Och människan
ger därmed intelligensen större heder än moralen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free