Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 13. Upplösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
13.
Upplösning.
(1872.)
Med vårterminens ingång flyttade Johan
tillsammans med en äldre kamrat, för att fortsätta
studierna. När han nu skulle ta ihop med de gamla
böckerna igen, som han läst så länge, bar det rakt
emot. Hjärnan var full av intryck, av samlat
för-fattarmaterial, och ville ej ta emot mer; fantasien
och tanken arbetade redan och kunde ej giva minnet
ensamt herraväldet. Tvivel och apati infunno sig,
och han blev stundom liggande på soffan hela dagen.
Och därmed vaknade ibland ett begär att vara fri
alltsammans och få komma ut i livet i verksamhet.
Men det kungliga stipendiet höll honom i bojor.
Det ålade skyldigheter, och han hade ju, genom att
mottaga det, givit på hand på sin grad, vilken nu
var halvfärdig. Så tog han upp ämnet filosofi; men
när han läst dess historia, fann han alla systemen
lika giltiga eller ogiltiga, och hans tanke gjorde
motstånd mot alla främmande tankar.
I Förbundet rådde splittring och slapphet. Man
hade läst upp alla sina ungdomsdikter och
producerade intet nytt, så att sammankomsterna endast
höllos med punsch. Is hade även blottställt sig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
