Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I röda rummet - 1. Hos de missnöjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12 TJÄNSTEKVINNANS SON
landstingens frigivande och den kommunala rösträttens
utsträckning. Men de begärde även allmän rösträtt
till kamrarne, riddarordnarnes avskaffande, tjänsters
indragning, inskränkning i konungens makt inom
den viktiga ekonomiska lagstiftningen,
landshövdingeämbetenas avskaffande, indragning av presidenters,
biskopars och generaldirektörers ämbeten, statens
skiljande från kyrkan, civiläktenskaps införande,
folkskolans ersättande av de två nedre klasserna i
elementarläroverken, undervisningens ombildning,
försvarets ordnande efter grundsatsen allmän
värneplikt och mera. Här fanns allt, som då begäras
kunde, och mera till, och hade man fasthållit och i
samdräkt arbetat på programmets utförande steg för
steg skulle mera vunnits än med alla dessa språng
förbi ini framtiden. Men svensken är något fantast
och icke handlingsduktig, därför trodde han
reformerna färdiga, när de voro utdiskuterade. Att
dik-tarne lupo i förväg, trötta på de aldrig förverkligade
planerna, var naturligt, och de ha ju rättighet att röra
sig i fantasier, men att de politiska männen släppte
taget, var mera klandervärt, om de ens rådde för den
vanmakt, som överföll alla vid åsynen av ett
stillastående, som slutade med tillbakagång. Hedins
kommentarier till programmet voro förkrossande, och de
kunna och böra läsas om än i dag av den som vill
se huru långt tillbaka det gått med svenska
framåtskridandet. Breven sluta med en djärv sats, som nu
kanske skulle bli föremål för åtal eller anses som
vanvettig av de slughuven, som tro sig äga de vises
sten i byxfickan.
»Vi äro således ense om,» slutar han, »att l a
monarchie c’e s t un e affaire de la l i s t e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
