- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
23

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I röda rummet - 1. Hos de missnöjda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I RÖDA RUMMET 23

fanns att på många år göra åt saken. Utvecklingen
gick icke fort, och den måste gå långsamt. Alltså,
han måste lägga sig för ankar på redden och vänta
tidvattnet. Men så blev väntan för lång; så hörde
han inre maningar, som bjödo honom tala, ty utan
att någon upplyste, kunde ju ingen förändring i
opinionen ske. Ja, men en upplysning, som kom för
tidigt, kunde ej gagna. Så vräktes han fram och
åter.

Allt föreföll honom nu så gammalt och
antikvariskt, att han ej kunde läsa en tidning utan att
få spasmer. De arbetade ju för stunden bara, men
framtiden tänkte de ej på.

Hans filosofiske vän tröstade och lugnade honom,
bland annat med La Bruyéres sentens: förarga dig
icke över att mänskorna äro dumma och elaka, eller
också förarga dig över stenen att han faller; båda äro
underkastade samma lagar: att vara dumma och att
falla!

- Ja, det var bra att säga det, men att vara en
fågel och leva i en gruva! Luft, ljus, jag kan icke
andas, icke se! bröt han ut. Jag dör av kvävning!

- Skriv, sade vännen.

- Ja, men vad?

Var skulle han börja? Buckle hade ju skrivit
det alltsammans, och ändå var det som oskrivet!
Det värsta var, att han kände sig sakna kraft. Hans
äregirighet hade hittills varit måttlig. Att gå i
spetsen, vara chef, bli segrare och dylikt föresvävade
honom ej. Att gå framför med yxan som en simpel
sappör och fälla trän, röja upp snår, och sedan låta
de andra bygga bron och skansarne, det tyckte han
var lagom, och man skall ofta se, att en stor are-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:23:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free