- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
59

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I röda rummet - 3. Röda rummet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I RÖDA RUMMET 59

förrn, i tankar, ty den nya världsåskådningen hade
ej trängt ner till dessa isolerade individualister, vilka
ännu levde romantiskt bohémeliv. Det var efterklang.
Men hade den svenska poesien varit annat förut, och
kunde den vara annat? Var Tegnér annat än
efter-klingare från Schiller, Oehlenschläger, Eddorna och
fornnordiska sagorna; var Atterbom annat än en tysk
speldosa, konstruerad av Tieck, Hoffman, Wieland,
Biirger, och så hela vägen ner? Men denna vittra
kalender var efterklangens efterklang; det var
drömmar om drömmar. Realismen, som genom Kraemers
»Diamanter i stenkol» redan 1857 hållit sitt förtidiga
intåg i Sverige, och sedan med Snoilsky gått fram
med juebl, hade icke tryckt något spår på de unga.
Signaturernas slappa poesi hade varit uttryck för en
slapp tid, men denna poesi var icke uttryck för annat
än författarens oförmåga.

Johan hade bidragit med en fri omarbetning av
»Ån Båsveigs Saga». I denna kolbitare, manlige
Cen-drillon, hade han förhärligat sig själv såsom sin
familjs erkända rötägg. Närmaste anledningen hade
varit den missaktning, som hans gynnare och vänner
av borgareklassen visat honom efter hans
misslyckande som författare. Språket utmärkte sig genom
en viss råhet i uttrycket och ett försök att adla
det låga eller att åtminstone skrapa bort begreppet
smuts från saker, som ej i sig voro vad man kallar
smutsiga. Som ordet naturalism ej ännu var i svang,
fick den passera under epitetet rå och smaklös.

Men av större betydelse än både kalendern och
festsexan blev en bekantskap, som Johan
händelsevis fick på den resan. Han bodde hos en kamrat,
och på dennes skrivbord fann han ett häfte av Svensk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free