Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I röda rummet - 5. Själanöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
88 TJÄNSTEKVINNANS SON
gar; de ägde stycken av hans själ, som närts av
denna intecknade kropp. Varför fanns ej det rättvisa
och billiga bysättningsstraffet kvar? Fordringsägarne
ägde ju denna kropp, som de matat; varför skulle de
ej få sätta den i fängelse? Han ville ha ett reelt straff;
det skulle återställa jämvikten; det skulle lindra
samvetskvalen.
Så vaknade energien och han ville stå upp, bli
frisk, resa in till staden och företaga något.
En middag, då kamraterna badade, gick han upp
ur sängen, raglade ner till stranden, insvept i ett
täcke, och så kastade han sig i sjön. Steg upp och
föll i feber igen. Kamraterna visade en exemplarisk
känslolöshet för den sjuke. De kommo och gingo i
sjukrummet, smällde i dörrarne och satte sig att gräla
i rummet. Ibland bad han dem om ett råd, om ett
ord till tröst. De skrattade åt hans samvetsskrupler
och tyckte, att han icke skulle ta så hårt vid sig.
De sågo bara på följderna. Lagsökningen kunde ju
ingen verkan ha, då ingenting fanns att ta.
Som Johan genom sjukdomen, vilken vänt ut och
in på hans hjärna, icke kunde hålla reda på sina
tankar, så stego gamla sådana upp. En Gud såsom
upphovsman hade han aldrig strukit ut, om han också
ej åkallade honom. Han sökte en orsak till sina
olyckor, och som han genom religionen lärt sig söka
allt utom sig i stället för inom sig, diktade han en
ond Qud, som styrde människornas öden. Gamla
minnen om Ormuz och Ahriman stego upp, och snart
hade han ett system färdigt. Det föreföll honom så
enkelt, att denna värld av lögner, av svek, av smärtor
vore regerad av en ond makt, åt vilken den Högste
upplåtit makten. Han kämpade sålunda mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
